Att kunna få det man inte vill ha och vilja ha det man inte kan få

Varför blir det alltid på detta viset? varför är tajmingen alltid åt helvete, uppmärksamheten från fel person och känslorna för någon som uppenbarligen inte förtjänar dem?

Ibland tror jag att jag är en sån som bara vill ha det jag inte kan få. En sån som på grund av ren trygghet och feghet klamrar sig kvar vi känslor som en gång var istället för att kasta sig ut igen.

Kanske vill jag egentligen ha det jag kan få? kanske har jag helt enkelt bara intalat mig att den personen är inte rätt på grund av en rad olika anledningar? kanske helt enkelt för att det vore just för...enkelt...?

För det har ju sällan börjat med ögonblickliga känslor för någon. Varken för vänner eller potentiella partners.

Men att nöja sig är farligt. Väldigt farligt. Endast det bästa är ju gott nog, men kanske är det bästa just det som finns framför ögonen på en?



Kommentarer
Postat av: Ängeln

det här var ju lite lagom kryptiskt! jag känner att vi måste prata i telefon snart Pyyyyret

2009-02-08 @ 15:29:40
Postat av: Anna-Lena

Självklart fixar jag det åt dig;) Prova och våga kasta dig ut, då först vet du vad du får. Kram


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback