madamebutterfly

Hannut försöker verkligen. Försöker anlägga en positiv attiyd. Försöker ta tag i små projekt här och där för att kunna uppnå en förbättring i ett större sammanhang. Men trots alla ansträngningar så känner sig Hannut bara jävligt wrong och anti.

Saker som gör Hannut wrong just nu:

* att bara få massa nej på jobbansökningar och känna paniken över vad i helvete som ska hända om mindre än tre veckor.
* ha en överordnad som hänger som en hök över en och hetsar.
* att känna prestationsångest varje dag på jobbet.
* att behöva backa in helvetesbilen mellan två andra bilar för att kunna ladda den.
* folk som "glömmer" tanka bilen så Hannut måste tanka. IGEN!
* en gnagande känsla av att något är fel, men inte kunna sätta fingret på det.
* folk som inte kan ta egna initiativ till att ses men som ändå säger sig vilja ses.
* den ständiga tröttheten
* att inte orka umgås
* att inte kunna slappna av
* män som bara gör Hannut besviken. Det vill säga typ alla män just nu.
* Hannut. Hannut blir faktiskt ganska trött på sig själv ganska ofta.

I Hannuts universum är det konstigt. Hannut lever liksom i ett parallellt universum med sig själv. Saker händer. Konstiga saker. Ibland händer inget speciellt. Då blir Hannut uttråkad och ser till att det händer saker. Den senaste tiden har Hannut bland annat upplevt följande:

* Klivit in på icke namngiven pizzeria i Jönköping och beställt pizza. Efter en stund sett hur pizzabagaren är på väg att ge bort Hannuts pizza till godtycklig mansperson med svenskt utseende. Pizzabagaren verkade tro att vi var i sällskap bara för att vi skulle ha samma pizza och var svenskar. Intressant. Mannen i fråga hann dock försvinna innan Hannut tagit reda på om han var mannen i hennes liv. Tråkigt.

* Provat sin egen spikmatta. Med tyg kändes det inget alls. Utan tyg kändes det VÄLDIGT mycket. Och ryggen såg perforerad ut efteråt. Men det blir säkert bra och hälsosamt när invänjningsperioden är över.

* Blivit uppläxad av dryg polis med mindervärdeskomplex. Tyckte mest synd om honom.

* Tagit rapportering kring golf till en helt ny nivå och ställt frågor i stil med: men vänta nu; sand säger du...ni häller alltså sand på banorna?!

* Tyckt att det låg bättre i munnen att köra mot Helsingborg på E4:an när jag skulle till Huskvarna. Det gjorde det inte. Men jag fick iallafall se avfarten till Taberg.

* Fyllt 26. My beavor god! nu går det ta mig sjutton bara utför!!

* Kontrollerat vad som händer om man tar ur nyckeln i hissen upp till lägenheten. Den stannar. Mellan två våningar.

* Försökt ta brandtrappan ut en morgon när jag i ren frustration inte orkade vänta på hissen. Det gick bra tills den blev till en stege och man skulle behöva hoppa sisådär ett par meter. Då gick Hannut upp igen och tog hissen ner.

* Försökt röka vattenpipa med vatten från Munksjön och utan folie. Det gick inte bra.

* Blivit utmanad på brottnig av kollega. Mycket intressant.

Och antagligen har Hannut ställt till med en massa mer saker. Men nog räcker det såhär just nu?!

Jag är kluven. Å ena sidan är det så otroligt skönt att bo och jobba i samma stad: man slipper pendla och får ut mer av dagarna och Jönköping är trots allt en mycket frodigare stad än Nässjö.

Å andra sidan så känner jag mig stundtals väldigt ensam. Jag saknar vännerna och den där spontaniteten man har om man bor i samma stad.
Som det är nu så ska det planeras och åkas för att ses. Det är liksom isolerat här trots att det inte är särskilt långt bort. Man kan aldrig vara med på allt, men just nu känns det som att jag aldrig är med på något. Och ja, jag vet att det till viss del är/har varit självvalt.

Men. Livet är inte lätt och jag har snart gjort halva tiden här. Känner jag mig själv rätt kommer jag klättra på väggarna när jag väl kommer tillbaka till Nässjö.
 
Smile, smile and wave my dear...

Jag tycker inte om söndagar. Iallafall inte när jag vet att en hel arbetsvecka väntar och jag åter igen fått för lite sömn under helgen. Men det är inte mycket annat att göra än att försöka koppla av så gott det går och hugga i med nya tag imorgon bitti.

För imorgon lär jag verkligen behöva energin på jobbet. Dagarna när Jönköping ska stå värd för ett av alla ministermöten som Sverige har under sitt halvår som ordförande inleds imorgon. Och det lär innebära ett högre tempo än vanligt på jobbet.

Men jag har iallafall fått ny energi under helgen. Det var riktigt najs med god mat, trevligt sällskap och hysteri på ett väldigt bra sätt.

Snart fyller jag år igen. Det känns typ inte alls. Men lite firande blir det efter ett långdraget velande. Så det blir säkert bra. Bra att göra saker för att förhoppningsvis få upp energinivån och lusten att göra saker från minus till plus.