Bröllop och kavajer
Efter veckor av planering av talarlistor, telegram och annat sa de så ja till varandra i lördags på ett slott i ett litet samhälle i Skåne. Vigseln var vacker, solen sken och Hannut fällde nästan en tår.
Sen tog Hannut och Hannuts nya bästa kompis över. Och sen gick det i ett fram till 21.30 då Hannut uppmanade alla gäster att dansa istället för att "sitta här och mögla". Och vad folk dansade sen. Bandet som spelade var kanon och inbjudna gäster både ivriga och duktiga på att dansa. Men det kan ju inte bli annat än succé med låtar som "En kväll i juni", "La dolce vita" och "Det gör ont".
Hannut drack whiskey och frodades med nya vänner. Samtidigt som hon firade succén hon och herr toastmaster gjort under kvällen. Det gick i ett, men så roligt det var!
Fler bilder från både möhippa och bröllop finns på min återuppväckta pixboxsida: http://www.pixbox.se/usr_show_id74186_page0_order1.html
Men! inte nog med allt detta! På lördag är det ju återigen dags för en UT-flykt. Denna gång med en tvist. Hannut och Karut drar till Eskilstuna tillsammans med Arlettomensch för att fira att Evelinchen har fyllt 25 och som grädden på moset träffa Kavajen himself!
Den enda frågan som återstår är: Kommer det bli en kväll i juni trots att det egentligen är en kväll i maj?
(tack till Polarn för bilden på mr Kavaj)
Frånvarande
Men hon kommer tillbaka. Var inte oroliga.
Over and out.
Det är lätt att hålla käften och svårare att säga som det är
Jag är trött på folk, på min tillvaro och på det mesta. Folk stör mig. Det är inte många som kan göra rätt och leva i harmoni med mig. Kan bero på att jag är långt ifrån i haroni med mig själv. Och det beror på många saker.
En av dem är den ständiga ovissheten kring vad som ska hända sen. Vad jag ska göra vad jag vill göra osv...ju fler vänner jag besöker som har egna lägenheter desto mer inser jag hur mycket jag verkligen längtar efter en jag med. Längtan efter att ha en fast punkt och inte behöver dra runt på delar av mitt bohag till ett otal tillfälliga boenden.
Det är fruktansvärt tröttsamt och slitigt. Jag vill ha ett jobb till hösten. Och inte bara några månader här eller där utan ett längre vikariat på åtminstone ett halvår så att det är lite lönt att flytta någonstans och göra en ny stad till min.
Och nej, jag vill inte bo i Nässjö. Hur mycket trygghet och invandhet det än finns där och hur smidigt det än vore så vill jag inte. Staden ger mig inga utmaningar, ingen tillfredsställelse. Plus att det inte finns överdrivet mycket att välja på för folk med mitt yrke.
Sen är det ju som alltid relationer. Och kärleken. Ständigt denna kärleken. Saker som aldrig någonsin ger något. Saker som plötsligt kanske är eller inte är. Men hur ska vi kunna mötas igen om vi inte ens talar samma språk? Jag vet inte. Jag vet bara att kraften att orka, att försöka, att vara positiv rinner ur mig. Frasen: är det värt det? klingar allt oftare i mitt huvud.
Hannut is back!
Två veckor går fort när de är fullproppade med aktiviteter, sevärdheter och upplevelser. Jag tänker inte ens försöker redogöra för allt jag gjort. Men jag kan säga att det varit två bra veckor med extremt bra väder, god öl, mycket fotande och trevligt umgänge.
Här följer istället ett urval av alla bilder jag tagit...
