Är du fortfarande arg?

Jag vet inte.

Det är för många tankar som snurrar i huvudet just nu.

Varför ge när man inte får något tillbaka?
Varför bry sig när det inte spelar någon roll?
Varför ens älta när inget ändras?

Jag andas havsluft igen. Ändå är det en rastlöshet som gnager i mig. Att stanna här ett år gör mig splittrad.

Skit också.

over and out

Det smittsamma viruset

Intet ont anande öppnar jag en fil jag fick från V på msn. Det visar sig vara ett mycket dumt drag. Plötsligt har jag släppt lös ett virus i min dator.
Som om inte det vore nog så sprider det sig även till alla som är online på min msnlista vid tillfället. Vilket ju då medför att väldigt många människor har det i sina datorer inom loppet av väldigt kort tid.
Nu var det som tur var inte något allvarligt virus utan det gick ganska lätt att åtgärda, men jag har ägnat en hel del tid åt att förklara för folk varför de fått virus i sina datorer.
Men alltid lär man sig en läxa eller något.

Nu sova.

over and out

Lagen om allts jävlighet

Efter två och en halv dag i Kalmar är jag redan helt översocialiserad. Eller inte, men lite iallafall. Har hunnit med en hysterisk eftermiddag/kväll med K för att fira vår reunion. Och som sig bör så firades det med rödvin på en brygga och sedan öl på Mollys och slutligen whiskey hos J. Vilken kväll. Men kul hade vi :)

Förutom det så har jag hetsat fram både fast telefon och internet igen. Sen var det ju det där med att packa upp också....sånt projekt och fortfarande har jag fyra ouppackade flyttlådor...suck. Men det löser sig väl det med.

Idag började ju (tyvärr) skolan igen. Det var hårt. Jag saknar Århus. Det kändes som att allt som kunde strula strulade;
Fel litteraturlista hade legat ute på nätet, det ligger ett seminarium när jag ska åka bort och tentan som vi trodde var en hemtenta har gjorts om till en salstenta och äger rum om typ tre veckor. Till dess ska vi ha läst fem böcker. Och då har vår kära lärare ändå varit "snäll".
Att jag dessutom ska läsa två kurser parallellt är också en liten bonus...

Men för att avsluta med några positiva saker; jag och A hade en trevlig kväll med pizza och Babel (mycket bra och tänkvärd film), jag får mer pengar än vad jag trodde från Erasmus och det verkar som att jag ska på kräfskiva på lördag.

Om jag orkar någon dag ska jag göra en sammanfattning över sommaren...men vi får se...

over and out

Sommaren är slut

Vilken vecka, jag säger då det....massa socialisering och fest. Det är nog tur att jag åker till Kalmar på söndag. Ikväll har jag varit på kräftskiva. Var najs, men pallade inte riktigt trycket, så nu sitter jag här när jag borde gå och lägga mig istället.

Imorgon blir det packa, förhoppningsvis skriva klart krönikan och filmkväll. Disciplin är vad som krävs med andra ord. Plus att vi tydligen ska ha familjemiddag i stugan. Stora grejer på gång med andra ord.

Kalmar på söndag alltså. Blir spännande. Kul att träffa folket igen, mindre kul att behöva ta tag i alla skolgrejer. Men på något sätt ska väl det lösa sig också.
Jag längtar till kusten och att få dra ner havsluft i lungorna igen. Längtar till mitt rum och till att få rå mig själv igen.

Men mest av allt längtar jag efter dig.

over and out

Varje kvinna bör ha minst en trädgårdstomte

Utdrag ur en typisk diskussion mellan mig och min mor...

Mamma: Du borde köpa en inflyttningspresent till K om du ska dit imorgon.
Jag: (hummar frånvarande) mmmm
Mamma: Men köp något hon har användning av.
Jag: (ironiskt) Nej, jag tänkte köpa något hon inte har användning för.


Jag kom hem med en guldfärgad trädgårdstomte. Mamma var inte nöjd.

Mamma: Du skämtar?
Jag: Nej, det gör jag inte. Jag gillar den.
Mamma: Tror du verkligen hon kommer upskatta den?
Jag: Nej, det tror jag inte, men jag gillar den iallafall.

Mamma gav K en pajform i inflyttningspresent. Jag kommer med en trädgårdstomte. Garanterat något hon inte har.

----------------

Helgen var hysteri på hög nivå. Som vanligt. Absurda situationer avlöstes av om möjligt ännu mer absurda situationer.
Men det är väl därför jag älskar mina vänner antar jag ;)

Shoppinghets har varit dagens grej. Och jag är mycket nöjd med resultatet måste jag säga. Imponerande lydigt offer vi hade att göra med om man säger så.

Den här veckan är jag ledig. Men eftersom jag missbrukar begreppet listor så kan jag ändå inte låta bli att göra en lista över saker jag behöver ta tag i under veckan...

* Ringa SmT om min lön och fråga hur man gör när man är skyldig dem pengar.
* Ringa Östnytt och fråga vart de skickat mitt intyg. För jag har inte fått det.
* Ta ett kreativt beslut angående c-uppsatsen.
* Fundera på hur jag ska prioritera i höst och vad jag har råd med.
* Skriva krönikan som har deadline 31 augusti och som jag inte har några uppslag till *gaaah*

Utöver detta är ju tanken även att jag ska umgås med mina vänner och ställa till med diverse hysteriska saker. Vilket inte brukar vara något större problem.

Tills vidare bidar jag min tid och lyssnar sönder Säkert!


Dagen efter igår

Det är för många flashbacks för att blogga idag.

Ostkusten är fortfarande rätt kust, men...

Tre veckor senare har det som jag inte trodde var möjligt hänt.

Jag gillar Göteborg.

Jag har blivit hjärntvättad, indoktrinerad, fått hjärnsläpp eller kanske bara insett att staden har potential.

I vilket fall som helst så känns det trist att behöva lämna stan ikväll för att åka tillbaka till Nässjö och småstadslivet. Det kommer kännas så litet, jag kommer få sån ångest. Min enda räddning är att de flesta av mina vänner kommer vara i stan under veckan som kommer.

Igår var sista dagen på praktiken. Även om vi har haft våra stunder (jag och praktiken alltså) så insåg jag igår att jag kommer sakna dem.
Vi avslutade dagen med en ganska så hysterisk fika, där jag fick veta ett och annat intressant... ;)

Nu är det städning och sista packningen som gäller. Sen ska jag bege mig ner på stan och dumpa väskorna och så småningom ge mig tillkänna för mina morföräldrar som är här idag...(long story)

Så, vänner, från och med imorgon vill jag bli underhållen i Nässjö =)

over and out


Allt ska man tydligen behöva göra själv

Nu är jag officiellt purken.

Hur i h-vete kan man först låta en artikel stå (alltså inte publicera den) i nästan TRE veckor för att sedan när man väl kör den lägga den på en svartvit sida och dessutom "råka" publicera den utan bild?!?!!

Jag får spasmer.
Okej, så här är det. Jag hann med att skriva en, EN, lång och genomarbetad artikel när jag var på tidningen den här sommaren. Gjorde en artikel till serien Jobbet från den ljusa sidan. Jag och Anna träffade en väldigt trevlig och lättpratad begravningsentreprenör. Var nöjd med texten och Anna var nöjd med bilderna. När jag lämnade texten skrev jag noggranna instruktioner om att den bör gå på färgsida osv...
Och vad händer...idag när jag pratar med pappa så säger han att artikeln och puffen var med igår. Men utan bild inne i tidningen! Hur många läser en så lång text då när det inte är någon bild?!
Spelar faktiskt ingen större roll att de publicerar bilden idag.

Idioter.

over and out

Folk som folk? eller?

- Jag har ett problem, sa en kollega till mig.
Jag och M tittade frågande på honom.
- Det är en kompis...som jag liksom inte har något utbyte av. Men hon vägrar förstå att jag inte vill vara med henne, sa han och såg olycklig ut.


Jag förstår inte, eller jo, det gör jag men samtidigt inte. För vad är egentligen skillnaden mellan att dumpa en pojkvän eller flickvän och att dumpa en vän? någon man är ihop med dumpar man ju (för det mesta) om inte förhållandet ger något.
Men med en vän är det så mycket mer komplicerat. Man vill inte såra, man drar sig för att säga det rakt ut. Istället försöker man göra sig upptagen med förhoppningen om att det ska rinna ut i sanden och självdö så småningom.

Varför?
varför känner man ett större ansvar gentemot en vän än mot någon man är ihop med? är det för att vänskapen är viktigare? är det för att det är lättare att säga "jag har slutat älska dig" än "jag vill inte vara med dig längre"?
Såra människan ifråga gör man ju i vilket fall.

.........................

För övrigt har jag varit på bio idag.
Såg Helen Turstens "Tatuerad Torso" riktigt bra men riktigt otäck. Nästa gång jag går på bio själv ska jag inte se en otäck film. Sprang nästan längs Avenyn till spårvagnen och från spårvagnen upp till rummet ( och alla som varit här vet vilken prestation det sistnämnda innebär)
Ja, jag är paranoid. Jag vet.

Förhoppningsvis drömmer jag inte om avhuggna kroppsdelar inatt.

over and out


När rätt kust visade fel kust att fel kust kan vara rätt kust - eller hur vi blev blöta i Slottsskogen

image4


Maten: 35/40
Dåligt utbud av mat, ganska smaklöst och dyrt.

Priser på dricka och liknande: 25/40
Dyrt och då ingick inte ens korken till flaskan.

Tröjförsäljning: 21/40
Det finns alltid idioter som köper, men en vanlig enkel t-shirt är inte värd 200 kronor.

Återvinning och sophantering: 10/40
Papperskorgar väldigt väl gömda. Och i stort sett ingen som höll efter soporna.

Vädret:30/40
Vädret var schizofrent, soligt ena stunden och ösregn nästa, men varmt och skönt.

Stämingen:50/50
Glada och harmoniska människor.

Säkerhetskoll i entrén:20/40
De hade en, men att skaka på väskor och samla in paraplyr räcker inte.

Totalt antal band under två dagar: 33
Antal vi inte såg: 5

Bästa scenen: Flamingo
Bäst klädda: Hives
Sämst klädda: Manu Chao
Skummast klädd: Erykah Bado
Bästa mellansnacket: Säkert!
Odrägligaste mellansnacket: Pelle i the Hives
Sluddrigaste mellansnack: Pogues
Största missen: Franke som låter rösten dränkas av instrumenten.
Mest överskattade artist: Kayne West
Mest underskattade artist: Hellacopters/Manu Chao
Sötaste texterna: Säkert!
Bästa allsången: the Ark
Svängigast konsert: Moneybrother
Kaxigast på ett bra sätt: Lady Sovereign
Något att se igen: Devendra Banhart, Regina Spektor
Största hår: Erykah Bado
Flest klädbyte: the Ark
Dagens nässjöbor: Josefin, Emma och Kristin
Bästa fördrink: Margerita
Mest suspekta möte: Lammkött/sysslingar
Antal nässjöbor: nio
Störst förväntningar på: Cocco Rosie/Regina Spektor
Skummaste händelse: Att bli fotade av en vilt främmande kille som ville att vi skulle räcka ut tungan.
Mest populär: Regina Spektor
Snyggast höftben: Moneybrother
Mest uttråkad på scen: Erykah Bado
Gladast på scen: Laleh
Bästa konsert: the Ark
Sprättigast på scen: Eagles of Death metal

image3

Det fanns en tid då allt var enkelt. Eller har det verkligen funnits en sådan tid?

Jag är en tragisk figur, och det står jag för. Men man lever ju bara en gång eller hur det nu var.

Idag har jag faktiskt varit ute och intervjuat en levande människa. Det är inte illa. Att det sedan tog jag vet inte hur lång tid att ta sig till redaktionen efter att ha hetsat olika spårvagnar och letat efter folk i Brunnsparken är en annan (ganska omständlig sådan) historia.

MEN eftersom jag har dålig disciplin så skrev jag inte klart min artikel idag innan jag gick hem, vilket innebär att jag fick hemläxa och måste göra klart större delen av den ikväll. Notera då även att det är en artikel jag inte har en aning om hur jag ska få ihop.
När jag gick från jobbet för typ tre timmar sedan sa jag glatt till Caspar (mitt nya ögongodis för övrigt...) att jag skulle "fixa" den hemma. Och har det hänt? svar nej.

Men jag är inte frustrerad över saker och tings varanden. Inte alls. Men jag kommer att bli väldigt snart om jag inte passar mig.

Imorgon ska jag köpa vin. It´s a deal.

over and out mot en spark i baken på mig själv.....

-----
22:32

skickat 08/08/07 21:55:

Vi älskar dig Hanna och önskar du var här!

kärlek.

förstår inte hur jag någonsin kunnat tvivla på att även om jag är omgiven av vissa idioter så överväger helt klart den andra delen; människorna som älskar mig för den jag är och skulle göra vad som helst för mig.

Klänningen och jag överlevde och hade kul

Det gick bra! klänningen höll och jag såg lika fantastisk (fanatisk?!) ut som alltid...ingen idé att försöka beskriva det här ingående, men det var en klar succé tycker jag allt.

Borgerlig vigsel i ett litet mysigt rum och sedan gemensam promenad till en hyrd restaurang. Där väntade champagne, skålar, fotografering, en fem timmar lång middag med god mat och mer dricka och slutligen dans och tårta. Inte konstigt jag hade ont i huvudet i söndags. Men kul var det.
Hade tur och hamnade med roliga människor vid bordet som precis som jag kunde de flesta sångerna (någon gång ska man ju ha nytta av Feta fransyskor mfl...)

Däremot hittade vi ingen taxi på nattkvisten vilket gjorde att hela familjen Nilsson fick promenera till hotellet efter bästa förmåga. Själv försökte jag liva upp promenaden med lite snapsvisor. Vi måste varit en ganska så hysterisk syn...
Via några timmar på stranden i Ängelholm landade vi så småningom i Göteborg på kvällskvisten.

Idag har jag badat i havet igen. Kallt men härligt!

Till protokollet: min mormor är betydligt mer skarpsynt än man tror...otäckt värre....och för det mesta har hon dessutom rätt...

over and out

Dags för bröllop nummer två

Så var första veckan avklarad. Gick helt ok måste jag säga. Börjar till och med vänja mig vid det något slöare tempot de har här.

Imorgon är det tidig avfärd som gäller mot Helsingborg för att möta upp familjen och sedan vidare till Lund för bröllop nummer två.
Jag håller tummarna för att allt klaffar och att jag inte svimmar eller spränger klänningen. Men kul ska det bli!

Men först ska jag fixa lite saker och sen blir det bio ikväll.

over and out

Leva La dolce vita

Jag har skaffat mig nya vanor. Trevliga men dyra vanor. De går i princip ut på att socialisera mig med folk efter jobbet och då äta eller dricka öl. Mycket trevligt som sagt, men vad det går pengar. Jisses!

På jobbet går det sådär kan man säga. Mycket beror på att jag är lite i ofokus och har något svårt att koncentrera mig. Inte bra.
Måste rycka upp mig. Måste fokusera.

Visst, säkert....imorgon....

Nu fixa lite annat och sen sova...

over and out