Distans
Så länge jag inte är här har jag distans till allt. Eller så länge jag inte är där de komplicerade relationerna är går det an. Men vid sådana här tillfällen; när alla tar sig till samma plats under en viss tid blir det genast svårare att hålla distansen.
Kanske handlar det om en väldigt grundläggande instinkt; nämligen att fly från problemet istället för att ta itu med det. Och visst är det smidigt, befinner man sig inte i samma stad som problemet eller på en plats som är förknippad med jobbiga minnen blir allt enklare.
Min teori är dock att allt förr eller senare hinner ikapp en. Hur snabbt man än springer, hur hårt man än blundar och hur envist man än vägrar se det uppenbara så måste man förr eller senare möta det. Gör man inte det riskerar man att det tar sig andra uttryck; kanske genom aggressioner mot någon som inte förtjänar det eller att man helt enkelt går runt och mår dåligt.
Den här julen ska jag verkligen försöka. Men tyvärr handlar det inte bara om att jag försöker.
over and out