madamebutterfly

Igår var jag och bowlade för första gången på länge. Det var discobowling och det en lördagkväll innebär uppenbarligen många fulla människor som går loss i en bowlinghall. Det gällde även för dem som spelade på banan bredvid oss.
Det var tre killar med den klassiska uppdelningen; en som var extremt full och pratade med allt och alla hela tiden, lite för "på" helt enkelt. Sen har vi kompisen som antagligen är lika full men det är inte så tydligt. Han är den som försöker se till att hans dräggiga vän uppför sig och inte trakasserar alla. Kille nummer tre är lika full men inte alls pratsam utan går mest runt och dräller. Jag säger då det.
Men stämningen var rätt god tills kille nummer två kom på mig med att konstant sno hans klot. Inte populärt. Men charmig som jag är så kom jag undan med det också ;) När jag sedan satt och höll med om att jag var bra eftersom jag ledde drev jag det nästan lite för långt och var nog nära att få styrk. Intressant att bowla...

Men helgens höjdpunkt var nog ändå begravningen och dopet. Herr Iller fick äntligen vila i frid. Det hela skedde under mycket värdiga former med kremering och en präst som förrättadet det hela. Sedan tittade vi tillsammans på medans han brann innan vi lät honom driva ut i havet. Nu är han nog någonstans i höjd med Öland.
Illvira döptes i vin, A fick vara stand-in som gudmor eftersom den riktiga inte hade den goda smaken att närvara. Dopgudstjänsten reviderades något och sedan var hon upptagen i vår stora underbara familj och våra liv kunde återgå till det normala.

Imorgon bär det av mot fel kust. Var ett tag sedan sist.

Kärlek.