Seminarier. Detta eviga aber.
Idag gjorde jag min sista insats vad det gäller seminarier i samband med c-uppsatsen. Efter de här två dagarna kan jag konstatera att nivån på de fyra olika seminarierna jag varit på skiljer sig.
Seminarie nummer ett var det mest "normala". Både opponenter och respondenter samt examinator var väl förberedda och eftersom uppsatsen som skulle ventileras var välgjord blev det inga större frågetecken.
Seminarie nummer två var ett skämt. Examinatorn var det något av det flummigaste jag träffat på länge och ansåg det viktigt att "problematisera" kring allt i hela uppsatsen, hade väldigt få konkreta saker att komma med och gjorde ett ganska oseriöst intryck.
Enligt min bedömning hade inte opponenterna lagt någon större tid på att förbereda sig och den största delen av tiden gick till att ta upp layout och stavfel.
Seminarie nummer tre var helt okej. Respondenterna gjorde ett något förvirrat intryck, men klarade sig bra. Opponenterna var väl förberedde och gjorde bra ifrån sig. Examinatorn däremot (som har ett uppenbart problem men journaliststudenter) tog upp tiden med egna små utvikningar och ägnade inte så lång tid åt själva uppsatsen.
Seminarie nummer fyra var bra. Det hela utvecklade sig dock mer till en handledning eftersom författarna till uppsatsen lämnat in en halvfärdig sådan. Men det är ju bra när andra tänker åt en.
Ju längre tid jag går på den här skolan desto mer går det upp för mig hur flummigt det är och vilka extremt låga krav som ställs på mycket som görs. Det är inte så konstigt att institutionen får skit för den akademiska delen när...
...uppsatser med uppenbara brister släpps upp till seminarie
...det är extremt beroende av vilken examinator man har för hur man bedöms, dvs; är man slö och har "turen" att få en examinator som är lika "slö" och ser genom fingrarna med det mesta blir man godkänd som opponent. Hade man däremot haft en examinator som faktiskt ställt lite krav hade man aldrig någonsin fått godkänt.
...de studenter som sliter häcken av sig för att bli klara i tid och verkligen jobbar med uppsatsen kanske i slutändan får samma betyg som de som slöar och lämnar in något halvfärdigt.
När jag slutar den 5 juni kommer jag inte sakna själva skolan. Däremot kommer jag sakna stan, vissa lärare, gemenskapen och framför allt: vännerna.
over and out
Seminarie nummer ett var det mest "normala". Både opponenter och respondenter samt examinator var väl förberedda och eftersom uppsatsen som skulle ventileras var välgjord blev det inga större frågetecken.
Seminarie nummer två var ett skämt. Examinatorn var det något av det flummigaste jag träffat på länge och ansåg det viktigt att "problematisera" kring allt i hela uppsatsen, hade väldigt få konkreta saker att komma med och gjorde ett ganska oseriöst intryck.
Enligt min bedömning hade inte opponenterna lagt någon större tid på att förbereda sig och den största delen av tiden gick till att ta upp layout och stavfel.
Seminarie nummer tre var helt okej. Respondenterna gjorde ett något förvirrat intryck, men klarade sig bra. Opponenterna var väl förberedde och gjorde bra ifrån sig. Examinatorn däremot (som har ett uppenbart problem men journaliststudenter) tog upp tiden med egna små utvikningar och ägnade inte så lång tid åt själva uppsatsen.
Seminarie nummer fyra var bra. Det hela utvecklade sig dock mer till en handledning eftersom författarna till uppsatsen lämnat in en halvfärdig sådan. Men det är ju bra när andra tänker åt en.
Ju längre tid jag går på den här skolan desto mer går det upp för mig hur flummigt det är och vilka extremt låga krav som ställs på mycket som görs. Det är inte så konstigt att institutionen får skit för den akademiska delen när...
...uppsatser med uppenbara brister släpps upp till seminarie
...det är extremt beroende av vilken examinator man har för hur man bedöms, dvs; är man slö och har "turen" att få en examinator som är lika "slö" och ser genom fingrarna med det mesta blir man godkänd som opponent. Hade man däremot haft en examinator som faktiskt ställt lite krav hade man aldrig någonsin fått godkänt.
...de studenter som sliter häcken av sig för att bli klara i tid och verkligen jobbar med uppsatsen kanske i slutändan får samma betyg som de som slöar och lämnar in något halvfärdigt.
När jag slutar den 5 juni kommer jag inte sakna själva skolan. Däremot kommer jag sakna stan, vissa lärare, gemenskapen och framför allt: vännerna.
over and out
Kommentarer
Postat av: Karut
Bra skrivet käraste Hannut! Jag kommer sakna dej. Massor!
Postat av: Ängeln
alla högskolor suger när det gäller uppsatsbiten som jag verkligen anser överskattad. för egentligen tillför man inget nytt,. man upprepar bara gammalt eftersom allt man säger måste beläggas med ngt annat...
Postat av: staff
Tack :P
(vi hade inte så mycket egentligen att klaga på därför vart det mest layout och annan formalia)
Postat av: Ingriddim
Word! ;) Haha.
Postat av: Jakobline
Nice site. I enjoyed it very much! :-)
Trackback