madamebutterfly

Med fyra arbetsdagar kvar och en dryg vecka kvar i stan känns det konstigt. Det känns inte som att jag snart har bott och jobbat här i ett halvår. Men så är det tydligen.

Har börjat få lite separationsångest. Både från vissa på jobbet och även från stan (som förvisso ligger åt helvete fel, men som är så underbart vacker och havet, jag säger bara havet!)

Men sen är det ju också så att man (jag) har en tendens att bara minnas de positiva sakerna när jag ser tillbaka. Och tur är väl det kanske.
Jag vet ju att det egentligen inte är något alternativ att stanna kvar. Men att kasta sig ut i det okända är läskigt. Har ju förvisso ett skyddsnät att falla i till sommaren, så jag tror nog att det blir bra det här.

Nej. Hannut är inte inspirerad. Hannut sätter punkt här.