Det går bra nu - eller?
Man kan tycka att jag borde vara glad, harmonisk och skapligt tillfreds med livet just nu.
Många saker som länge hängt löst börjar ordna upp sig: jag får bo kvar i lägenheten fram till sommaren och slipper en flytt, jag har med största säkerhet jobb även nästa år, kanske till och med fast. Jag har till slut tagit ett steg jag inte vågat göra tidigare.
Varför känns det då som att något skaver? Som att något lik förbaskat inte är bra?
Har jag varit missnöjd och kämpat så länge att jag börjat tro att det är så det ska kännas och så det ska vara?
Har det gått så långt att jag inte känner igen lyckan ens när den hoppas och viftar med armarna framför ögonen på mig?
Många saker som länge hängt löst börjar ordna upp sig: jag får bo kvar i lägenheten fram till sommaren och slipper en flytt, jag har med största säkerhet jobb även nästa år, kanske till och med fast. Jag har till slut tagit ett steg jag inte vågat göra tidigare.
Varför känns det då som att något skaver? Som att något lik förbaskat inte är bra?
Har jag varit missnöjd och kämpat så länge att jag börjat tro att det är så det ska kännas och så det ska vara?
Har det gått så långt att jag inte känner igen lyckan ens när den hoppas och viftar med armarna framför ögonen på mig?
Kommentarer
Trackback